Tuesday, November 12, 2013

Här har du inte ens tid att ta fram kameran och ta en bild

Nu ska jag ta en bild. Okej, men efter den här personen, då ska jag ta bilden. Men för fan, jag måste ju få i alla fall en bild på eventet

Det är enkelt att prata i Nigeria, om Nigeria, med folk i Nigeria. Och oavsett om du är Nigerian eller inte - är du i Nigeria är du antagligen en skön människa. Det har jag lärt mig under den korta perioden jag varit här. Varma, omtänksamma människor. Skämtsamma och trevliga personer. Låt säga. Du står på en fest i Sverige, du kollar runt efter en person som ser trevlig ut, Hen kan jag kanske prata lite med. Är hen också här ensam? Du går fram men du behöver verkligen anstränga dig för att få fram ett bra samtalsämne, ni står tillslut bara tysta och ser på varandra tills en av er får syn på någon ni ”känner” och ursäktar er. Jag kan absolut inte säga att min teori stämmer in på alla tillfällen i Sverige. Men här i Nigeria har jag inte ens tid att ta fram kameran och ta en bild. 

Under kvällen anordnade Exportrådet i Nigeria ett cocktail party, jag känner knappt en människa. Aino ber mig att gå runt för att dela ut information kring Eruobodo house, och jag blev genast nervös. Här ute stod flertalet internationella gäster iklädda kostymer eller fina klänningar, dom ser inte elaka ut på något sätt, men jag känner mig självklart ganska obetydlig i jämförelse med dem. Jag har ingen utbildning än, knappt, jag har ett jobb men är inte där just nu. Men jag tar mig samman och går fram till en man som ser rätt trevlig ut. Det var han, han var trevlig! Likaså var hans vänner och även dom som inte kände honom, eller mig för den delen. När du samtalar med någon i Nigeria märker du en stor skillnad, folk faktiskt bryr sig här. Dom vill veta vem du är,vad du gör här och hur det kommer sig att du gör det du gör. Vad ska du göra efter detta? Jaha, hur kommer det sig? Och du ställer frågor tillbaka, jag vill veta vem du är. Hur kommer det sig att du kom hit, till Nigeria? Säger du det! Ni förstår, när samtalet är avslutat har ni helt enkelt kommit överens om att det finns smycket att tala om men ni har faktiskt inte tid att prata mer för alla andra som nästan står i kö på att vänta att samtala med dig. Och sedan vänder du dig om och där står nästa person, du får ett visitkort - ni hälsar och presenterar er och sedan står ni och talar om allt mellan himmel och jord under ett par minuter. Eller flera. 

Exportrådet har verkligen lagt ned energi på eventet, eller möjligtvis pengar. Servitörer iklädda vitt med vinflaskor, cocktails och öl redo att servera dig, eller brickor farandes med små tallrikar av god plockmat. Jag fick tag i en sån där tallrik mat en gång under kvällen men var så upptagen av att prata med folk att jag aldrig hann äta upp mer än tre bitar mat. Fick i mig två glas rött och ett glas öl å andra sidan. Lyckades dela ut all information om Eroubodo house jag hade fått, sista flygbladet gav jag till den allra sista gästen under kvällen. 

Det här med gemenskap är viktigt, och att vara här har fått mig att känna vikten av gemenskapen bland de som kommer från områden som dig, delar liknande erfarenheter eller jobbar och bor som du. Att det är viktigt med engagemang i landet man bor, att hitta dem där andra svenskarna, tyskarna eller britterna och känna vad dom tycker om landet, dela erfarenheter eller till exempel hur det kommer sig att dom kom till Nigeria från första början. Ni kan till exempel ta Sverige, ni svenskar, om ni befinner er hemma har ni ofta relativ koll på utställningar, evenemang och kultur men fan heller att man hinner gå på alla. Men när man plötsligt flyttar utomlands kommer behovet av att känna sig hemma fram, du engagerar dig i föreningar, församlingar och diverse, du träffar folk du aldrig skulle träffa eller ungås med i Sverige. Du blir mer öppensinnad. Det har hänt Nigeria, av alla länder, och det tycker jag att alla ska göra. 

No comments:

Post a Comment