Jag förstår ju inte ett skit, eller lite förstår jag. Har min engelska försämrats så mycket att jag inte längre kan förstå vad dem säger? Bortom mina tankar hör jag fem av mina nya nigerianska bekantskaper utbyta ord med varandra. Jag hör ju att det är engelska, men det är ta mig fan inte den vanliga brittiska eller amerikanska engelskan jag själv är van med.
Nej, det här är något helt annat. Det går snabbt. Lite flashbacks tillbaka till den första matematiklektionen på gymnasiet. Läraren sa, något, jag hakade upp mig på den första delen av talet och när jag väl listat ut varför roten av tre skulle bli ett högre tal och inte ett mindre, då hade läraren redan skrivit svaret. Jag blev tvungen att börja om igen, för hur tusan kunde det plötsligt bli nio? Orden hoppar fram och tillbaka i den svala luften från AC:n och jag försöker hänga med. ”Come shop Linnea” Förlåt vad? Ska jag hacka något? Pigeon english, en maffig variant av den vanliga hederliga engelskan. Den är inte lika annorlunda som Jamaicansk engelska, men tillräckligt oförståelig för att inte förstå vad dom säger. ”Come, sit down and eat with us” Men vänta lite nu, hur kunde det bli till ’come chop’?. Dom räcker mig ett papper med fraser, dagens läxa. Tillbaka till grundskolans första engelska- lektion. ”Simon says sit down” Utropar läraren till barnen i den perfekt utformade ringen kring den runda blå mattan. Vem är Simon, vad är sit down? Förvirringen. Alla ser på varandra. Någon sätter sig ned, dom andra barnen hänger på. Jag sätter mig ned.
PS. I Nigeria finns cirka 240 stammar och språk, och dem tycks tro att jag ska lära mig alla dessa 240 språk, sen ville jag ju lära mig ordentlig portugisiska också, då blir det 241 språk. Plus svenska och engelska, lär jag mig alla Nigerianska och de sistnämnda… Då blir det ju 243 språk, och lite franska kan jag. 243,5? Det vore väl något det? Att kunna 243 och ett halvt språk? DS.
No comments:
Post a Comment