Påsen med para med bilder

Ung som gammal - här spelar det ingen roll vilken ålder du har, vilket kön du är av eller vilken religion du tillhör. Låt gå om du är dödssjuk. Jobba ska du göra. En man springer förbi bilrutan med en symaskin på huvudet och på andra sidan gatan står en kvinna och hackar grönsaker. Bilar, rikshor och mopeder försöker ta sig igenom den tjocka massan av de tusentals människor som trängs på den lilla gatan och nu är jag kissnödig också. Varmt är det, idag runt 37 grader och folk baddar sina ansikten med små våta handdukar. Ett flertal gånger lämnar chauffören oss i bilen för att springa och fråga om vägen genom slummen, folk stirrar genom rutan och jag ler tillbaka. Men här ler inte alla tillbaka som inne i stan. 

”It is me you are looking for” hör jag en vänlig röst säga, och jag förstår att tack gode gud nu har vi har kommit rätt. ”I’m the mother of the bride, how are you?”. 

Det ser ut som en gigantisk gympasal fast med lite högre tak. Vi är ungefär 20 minuter sena, jag och lilla Laide från Eruobodo house, vilket i Sverige skulle innebära att dom flesta gäster redan skulle ha varit här. Nej, vi var bland dom första. Blev introducerade inför diverse vackra människor och blev placerade på stolar iklädda vita tyger med blå och röda rosetter på. Ett traditionellt bröllop i Nigeria börjar tidigt på dagen, till exempel nu - 08.00. Det är en engagement, som sedan fortsätter vidare till mat, till kyrkan, bröllopet, mat på mottagningen och dans på festen. 

Allt är så högljutt och jag känner mig så jävla svensk. Alla klär sig i dom mest fantastiska kläderna, tygerna och huvudbonaderna. Musiken spelas högt och övergår i att alla sjunger låtar i två timmar i stil med ”Praise the lord” och vi ber, vi ber igen, och sedan ber vi igen. Jag förstår inte ett skit av hela mottagningen, men det är sjukt vackert. Han med att säga ”amen” ett par gånger. 

Sedan kom delen som fascinerade mig mest. Här ger man pengar, flera gånger under mottagningen till paret. Först lämnade jag 500 Naira i en burk, sen ytterligare 500, ytterligare 500. Sedan samlade dom in allt dom fått och la i en stor gympapåse med motiv av en Disney-prinsessa, sen när vi skulle gå lämnade jag ytterligare 500 Naria och fick klappa någon plastpåse och säga amen. Det är ett tecken på respekt och att jag vill brudparet och sedan lämnade jag en present till brudens mor, och vet ni vad? lider säger mer än tusen ord.